Det är Madde och Zandra som ska festa, Tolvårige Albin med sin alkoholiserade far och sin mor som är rullstolsbunden. Calle som ska fria till sin pojkvän, den ensamma pensionären Marianne och många flera.
Det är ett persongalleri av både passagerare och besättningen som skildras mycket bra, så även miljön ombord på färjan.
Det börjar med att en pojke biter en man och dricker hans blod. Efter en stund vaknar mannen till som nyfödd och biter en annan. Människorna vet inte vad som händer tror att det är något smittsamt. De flyr i panik igenom en labyrint av smala korridorer för att hitta till sin hytt, för att kunna låsa om sig.
Det blir mycket våldsamt, för mycket för mig som inte kan ta det till mig. Läser vidare för att se om någon klarar sig och i så fall vem.
Relationerna mellan de olika personer däremot bär upp boken.
Jag ger den 2/5 poäng..
Det är ett persongalleri av både passagerare och besättningen som skildras mycket bra, så även miljön ombord på färjan.
Det börjar med att en pojke biter en man och dricker hans blod. Efter en stund vaknar mannen till som nyfödd och biter en annan. Människorna vet inte vad som händer tror att det är något smittsamt. De flyr i panik igenom en labyrint av smala korridorer för att hitta till sin hytt, för att kunna låsa om sig.
Det blir mycket våldsamt, för mycket för mig som inte kan ta det till mig. Läser vidare för att se om någon klarar sig och i så fall vem.
Relationerna mellan de olika personer däremot bär upp boken.
Jag ger den 2/5 poäng..